Paris kallas, förutom “kärlekens stad” förstås, också “ljusets stad”. Detta kommer sig av att Paris var Europas första stad att få elektrisk gatubelysning. Den moderna stadsplaneringen kom till när baron George-Eugène Haussmann gjorde om staden totalt under 1800-talets mitt.
Haussmann ville försköna Paris och med hjälp av Napoleon III och hans makt tvångsinlöstes 27 000 av Paris 66 000 byggnader. Haussmann såg till att befästningsgravar och vallgravar försvann ur staden. Trånga kvarter och ringlande medeltida smågator fick ge vika för ny bebyggelse med parker och breda boulevarder. Anläggningar som kloaker och vattenledningar förbättrades samtidigt. Tyvärr försvann många historiska miljöer på vägen, något Haussmannn fick utstå kritik för.
En svensk stadsplanerare, Albert Lindhagen, inspirerades av Haussmann och lade fram Lindhagenplanen år 1866. Rörsjöstaden i Malmö centrum är inspirerad av denna stil. Det finns de som menar att stadsplanerare i Stockholm borde vända blicken från New York och istället titta på Paris. Först och främst för att det är så enkelt att ta sig fram till fots i staden. Kanske borde de beslutande sätta sig på en flygbuss till arlanda och själva ta sig en titt på det ljusa öppna och framförallt lättillgängliga Paris. Det är något att tänka på för att vi ska kunna nå klimatmålen.
Paris arrondissement
Arrondissementen, eller stadsdelarna, uppkom redan år 1795. Då var de tolv distrikt till antalet. Det var när Haussmann gjorde om stadsplaneringen som staden blev i stort så som den ser ut idag. Arrondissementen är tjugo till antalet och börjar mitt i Paris, på ön Île de la Cité. Stadsdelarna är numrerade i en spiral som går medurs, där det första arrondissementet är Louvre.
Nummer två heter Bourse, tre Temple, fyra Hôtel de Ville, nummer fem Panthéon och nummer sex Luxembourg. Det sjunde arrondissementet heter Palais Bourbon, det åttonde Élysée, det nionde Opéra och det tionde heter Enclos-St-Laurent. Därefter följer Popincourt som nummer elva, Reuilly som nummer tolv och Gobelins som nummer tretton. Det fjortonde heter Observatoire, nummer femton är Vaugirard, sexton Passy och sjutton är Batignolles-Monceau. Det artonde arrondisssementet är Butte-Montmartre, nummer nitton är Buttes-Chaumont och det tjugonde och sista heter Ménilmontant.
En unik stad
Det är den här uppdelningen som gör Paris så unik. Varje arrondissement är som en egen liten stad i staden med sin egen prägel, atmosfär och kännetecken. Floden La Seine blir en naturlig gräns mellan de olika stadsdelarna och så många som 37 broar har byggts över den för att göra det enkelt att ta sig runt i staden, av vilka Pont-Neuf är äldst. Paris är också uppdelad i La Rive Droite och La Rive Gauche, där den högra banken i norr innehåller det modernare Paris med shopping och gågator. Här ligger till exempel Champs-Élysées. Den vänstra banken i söder innehåller bland annat konstnärskvarteren Saint-Germain, samt studentkvarteren Quartier Latin. Paris är en mycket promenadvänlig stad och man tar sig enkelt runt till fots mellan arrondissementen om man så vill.